~ svensk salongvertinne, forfatter og forkjemper for kvinnene ~

Sveriges første forfatter som livberget seg gjennom å skrive!


"Du föds med Vett och Drift, med känslor och Begär, Och Quinna liksom Mann fullkomlig Mennskja är." - Nordenflycht

Jean-Jacques Rousseaus idéer er karakteristiske for utviklingen av kvinnesynet på slutten av 1700-tallet. Han understreket at kvinnenes sjarm lå i deres psykiske og fysiske underlegenhet i forhold til menn. Århundrets mektige, intellektuelle damer som beundret Rousseau som forfatter og filosof, reagerte sterkt mot hans kvinnesyn. Hedvig Charlotta Nordenflycht som hadde en innflytelsesrik posisjon i svensk kulturliv, skrev et langt dikt, Fruentimrets Försvar, Emot J. J. Rousseau (1761) der hun argumenterer mot Rousseaus kvinnefiendtlighet ved å vise til fortjente kvinners innsats gjennom historien.

Forfatter Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718-1763)


Hedvig Charlotta Nordenflycht ble født 28. november 1718 i Stockholm og døde 29. juni 1763. Datter av Anders Andersson Nordbohm, adlet under navnet Nordenflycht, og Christina Rosin. Betraktes som en av Sveriges fremste poeter på 1700-tallet, men er også blant de første feministene i Sverige. En av de første svenske kvinnene som klarte å forsørge seg selv i kraft av sitt skrivearbeid.

Hedvig vokste opp i Stockholm, men flytter 1731 til familiens brukseiendom Viby i Harbo sokn i Uppsala län. Gifter seg 1734 med den unge pukkelryggede mekanikeren Jöns Tideman som dør tre år senere. Selv om Hedvig verdsatte Jöns intellekt, tok hun senere avstand fra hans syn på opplysningstidas rasjonalisme og skeptisisme. Kanskje en av grunnene til at hun benektet å ha elsket ham i etterkant. Gifter seg ganske snart igjen med presten Jacob Fabricius som dør etter sju måneder. Dødsfallet forårsaket livslang følelseskrise med forsøk på selvmord og fysiske sykdommer.

Nordenflycht vinner berømmelse med diktsamlingen "Den sörgande Turtur-dufvan" i 1743 - et resultat av hennes sorgarbeid etter mannens død. Fulgte engasjert med på samtidens debatter, og mange av hennes verk har karakter av debattinnlegg i politiske, filosofiske og religiøse spørsmål samt spørsmål rundt kvinnens fri- og rettigheter. Foruten poesi skrev Hedvig også rokokkoviser - "Dorillas kväde". Blant hennes verk bør særskilt "Fruentimrets försvar" (1761) framheves. I boka skjeller hun ut Rousseau på vers av rim etter et langt og indignert forord fordi han ikke forstår å verdsette hennes kjønn.

Nordenflychts mest leste dikt, Öfver en Hyacint, er en kjærlighetsforklaring til en mye yngre mann ved navn Johan Fischerström, fysiker og økonom, som ble hennes siste kjærlighet. De siste diktene handler om triangeldramaet mellom disse to og grevinne Cathérine Charlotte De la Gardie som utspilte seg vinteren 1762-63.

Hedvig grunnla, sammen med Creutz og Gyllenborg, "Tankebyggarorden" i 1753, hvor hun helt fra begynnelsen av spilte en sentral rolle. Ordenen ga ut årboken "Våra Försök".

"Nöje i enslighet"

Kom, aftonstjärnan, snart att båda

de bästa stunder av mitt liv!

När tysthet överallt får råda,

då vakna mina tidsfördriv.
 

En älskad skugga döljer mig,

en värld försvinner, där jag strävat.

Sen mina sinnen flyktigt svävat,

i stillhet tankan roar sig.

 

Du stund, som lägger allt i dvala,

Du väcker mina tankars fart;

Din köld min oros eld kan svala,

Ditt mörker gör mitt sinne klart.

 

Vid mänskoflärd och dårskap trött,

Vid sällskapstvång och tadelpilar,

Bland sånggudinnors hop jag vilar

Och somnar hos Tahlia sött.
 
Vers 1, 5, 10 og 15 fra diktet: "Nöje i enslighet"

 

Till Fischerström

 

 

Över en Hyacint

 

Du rara ört, som ej din like

i färg, i glans, i täckhet har,

bland all din släkt, i Floras rike,

5

din fägring mest mitt öga drar.

På dina blad naturen spelar,

i konst, i prakt hon yttrar sig;

den fina balsamlukt du delar

förnöjer och förtjusar mig.

10

Med trogen omsorg jag dig sköter:

en lindrig luft du andas får,

en häftig il dig aldrig möter,

för hetta, köld du säker står;

ett livligt väder på dig fläktar,

15

som tränger genom blad och knopp,

och när av värma du försmäktar,

en kylig flod dig friskar opp.

 

Men liksom du min hydda pryder

och dig i all din täckhet ter,

20

en grym förvandlings lag du lyder,

du vissnar, dör och finns ej mer.

Du hastigt all min möda glömmer

och ledsnar vid min ömma vård

bland ringa stoft din fägring gömmer —

25

du är ju otacksam och hård!

 

Men skall jag på en blomma klandra,

det veka väsen klaga an?

Dess öde är att sig förandra:

hon måste vara som hon kan.

30

Hon är ett gräs, hon skall förfallna;

jag intet agg till henne bär.

Så ser jag ock ditt hjärta kallna:

det måste vara som det är.

 

II 

 

Den 25. Juni 1762

 

35

Vad har jag sett? Vad gruvlig plåga!

Vad nya ämnen för mitt kval!

Vad olja på min olyckslåga!

Vad öde för mitt hjärtas val!

De ögon, som av ömhet brunnit,

40

som ha mitt liv, min död i sig,

ha nyss av sorg och saknad runnit —

för vem? Ack, för en ann än mig.

Jag tecken ser av ömhets tårar

på Damons kinder röjas än:

45

ett avsked så hans hjärta sårar,

så kan han känna för en vän.

Och jag, jag skall till evig smärta

en sådan skatt på jorden si,

det bästa och det ömsta hjärta,

50

och själv dock icke lycklig bli.

 

Mig skulle hopen svartsjuk kalla

och ge mitt kval förhatligt namn.

Jag kan dock utan köld och galla

en skönhet se uti hans famn.

55

Men se det dyra hjärtat delas,

sen jag en gång dess ömhet vann,

en grad för mig i känsla felas,

är vad jag icke bära kan.

 

Lät därför, Damon, dygd och ära

60

ej hålla dig i något bann!

Jag svär vid dig och hjärtats lära,

att jag det aldrig tager an.

Förr må min sorg mitt liv förstöra,

än gå i tvungen vänskap in.

65

Du kan min sällhet icke göra,

om jag ej högst kan göra din.

 

III 

 

Den lågan, som mig tär och bränner,

Till kärlekselden icke hör,

Dock oro i ett hjärta gör,

70

Som starkt och ömt och häftigt känner.

Det är en vänskap som mig rör,

Som ej är gjord för tidens vänner.



http://dikter.biblioteket.se (Stockholms stadsbibliotek)
http://www.kalliope.org
      (diktsøkerbase m.m.)

Kilde:

* "Hedvig Charlotta Nordenflycht" av Hilma Borelius, 1922, Lund
 
*
  Hedvig Charlotta Nordenflycht Skrifter, red. Torkel Stålmarck
med förord av Sture Allén, utgitt av Svenska akademien.

*
Dikt, portrett m.m. i Kalliope
* "Den kvinnelige penn" av Sissel Lie, Kvinnenes kulturhistorie, bind 1